Let me in...

Min kropp skakade av hettan emellan oss, av åtrå och begär...
Inga kedjor o bojor, inga hinder längs min väg... min kropp, mitt hjärta o själ var redo att ge dig allt... utan eftertanke...
Du kysste mig passionerat och med läpparna mot min hals mumlade du, stoppa mig...
men inget i min kropp hade förmågan att stoppa dig nu, vi skulle krascha o vi visste det men ingen hade närvaro nog att dra i bromsen...
Inatt var allting möjligt, inga hinder längs vår väg, inatt var alla dörrar öppna och vi hade möjligheterna i vår hand...
Med darrande kroppar mot varann ropade våra hjärtan att vi skulle bromsa, vända, tänka till... men ingen av oss stoppade, ingen av oss hade längre sinnesnärvaron att förstå annat än det språk åtrån talade och vi var förlorade i varann...
På knä inför styrkan i åtrån o begär, undergivna av vad stark lust kan göra med oss, på knä, redo att ge dig allt jag har...redo att ta emot allt du med villigt hjärta var redo att ge...

Vi skulle krascha, vi visste det... ingen av oss var kapabla att säga stopp och vi visste hur det skulle sluta även om vi blundade för det...
Åtrån är för stark, lusten för stor, nyfikenheten för övergripande... så be inte om ursäkt för att du rubbade min existens ett tag, säg istället varsågod för att du lät mig ge mig hän åt min åtrå, säg tack för att jag inte stoppade dig, för att jag lät din lust få vara fri....